EFFD:s originalartikel · · Originalstudie publicerad: 14 februari 2012
Fler sprintar, högre hopp: hur en energidryck påverkade fotbollsspelare i ett experiment i Madrid
I en Madridstudie genomförde nitton semiprofessionella fotbollsspelare tester och spelade en simulerad match efter antingen en sockerfri energidryck eller en koffeinfri kontrolldryck. Vid energidryckstillfället hoppade de i genomsnitt högre, genomförde snabbare upprepade sprinter och sprang mer med hög intensitet. Den lilla studien testade en specifik produkt och en koffeindos anpassad efter kroppsvikt.
Studien av Juan Del Coso och kollegor publicerades i PLOS ONE år 2012. Den genomfördes av forskare från Camilo José Cela University i Madrid, universitetet i Castilla-La Mancha, det spanska antidopningslaboratoriet och universitetet i Granada. De analyserade data från 19 semiprofessionella utespelare i ett lag, med en medelålder på 21. [1]
Hur genomfördes experimentet?
Spelarna deltog i två sessioner med en veckas mellanrum. Före den ena drack de en sockerfri energidryck; före den andra samma volym koffeinfri, sockerfri Pepsi. Mängden energidryck anpassades för att ge 3 mg koffein per kilogram kroppsvikt. Det motsvarade i genomsnitt 630 ml dryck. En timme senare genomförde de ett hopptest, ett test med upprepade sprinter och en simulerad match med 11 spelare per lag, bestående av två halvlekar på 40 minuter. [1]
Studien använde en randomiserad överkorsningsdesign: varje spelare provade båda dryckerna och fungerade därmed även som sin egen kontroll. Deltagare och forskare fick kodade drycker. Författarna noterade dock att smakerna skilde sig något, så igenkänning av drycken kunde inte helt uteslutas.
Vilka delar av prestationen förbättrades?
| Mät | Efter kontrolldrycken | Efter energidrycken |
|---|---|---|
| Genomsnittlig hopphöjd under en hoppserie på 15 sekunder | 34.7 cm | 35.8 cm |
| Medelvärde av topphastigheterna i sju sprintar på 30 meter | 25.6 km/h | 26.3 km/h |
| Total tillryggalagd sträcka under den simulerade matchen | 7,352 m | 7,782 m |
| Tillryggalagd sträcka vid hastigheter över 13 km/h | 1,205 m | 1,436 m |
| Antal sprintlöpningar under matchen | 24 | 30 |
Studien rapporterade alla fem skillnader i tabellen som statistiskt signifikanta (p < 0.05). Under matchen klassades löpning över 18 km/h som sprint. I testet med upprepade sprinter beräknades medelvärdet av topphastigheterna, så 26.3 km/h motsvarar inte medelhastigheten över de fullständiga 30-metersloppen. [1]
Hopphöjd och högintensiv löpning är viktiga fysiska förmågor i fotboll. Försöket mätte dock inte om spelarna gjorde fler mål, passade mer precist eller nickade bättre. Sådana tekniska fördelar eller fördelar för matchresultatet skulle vara slutsatser genom tolkning, inte direkt observerade studieresultat.
Vad vet vi om ingrediensernas roll?
Båda dryckerna var sockerfria, så sockerintag från energidrycken kan inte förklara förbättringen. Dryckerna skilde sig dock i mer än koffeinhalten: kontrollen innehöll inte energidryckens fullständiga ingredienskombination. Försöket visar därmed skillnaden mellan den testade energidrycken och kontrolldrycken utan att skilja koffeinets effekter från övriga ingrediensers. [1]
Studiedosen är ingen konsumtionsrekommendation
Deltagarnas medelkroppsvikt var 67 kg; vid denna vikt motsvarar en dos på 3 mg/kg kroppsvikt cirka 201 mg koffein. Individuella doser skilde sig eftersom de anpassades till kroppsvikten. Därmed är 3 mg/kg kroppsvikt inte samma koffeinmängd för varje vuxen och är inte automatiskt likvärdigt med referensvärdet 200 mg för en engångsdos.
Enligt EFSA ger enstaka koffeinintag på upp till 200 mg inte upphov till säkerhetsfarhågor för friska vuxna, även före intensiv träning under normala miljöförhållanden. Detta gäller alla koffeinkällor tillsammans. Prestationsfördelen i idrottsförsöket är inget skäl att överskrida referensvärdet. [2]
Hjärtfrekvens och uppskattad svettningshastighet skilde sig inte signifikant mellan de två tillfällena. Detta är ett resultat för några uppmätta fysiologiska parametrar, inte ett bevis på övergripande eller långsiktig säkerhet. Deltagarna var unga, tränade män som vanligen intog relativt lite koffein; andra grupper kan reagera annorlunda. Författarna uppgav ingen finansiering eller annat stöd och deklarerade inga intressekonflikter. [1]
Utgivare och redaktör: EFFD (ungerska energidrycksföreningen), en branschorganisation. Artikeln är en lättläst sammanfattning av den citerade forskningen och EFSA:s bedömning.
Källor
- Del Coso, J. et al. (2012): Effects of a Caffeine-Containing Energy Drink on Simulated Soccer Performance. PLOS ONE, 7(2), e31380. DOI: 10.1371/journal.pone.0031380. Fritt tillgänglig fulltext.
- EFSA:s NDA-panel (2015): Scientific Opinion on the safety of caffeine. EFSA Journal, 13(5), 4102. DOI: 10.2903/j.efsa.2015.4102. EFSA-sammanfattning.
EFFD:s originalartikel · Engelsk redaktionell översättning av EFFD.
