EFFD:s originalartikel · · Diskuterad metaanalys: 2017; publicerad online: 18 oktober 2016
Översikt av 34 studier: de testade energidryckerna gav gynnsamma resultat för flera fysiska prestationsmått
I en metaanalys från 2017 gav akut konsumtion av koffeinhaltiga energidrycker gynnsamma resultat för sammanvägda mått på styrka och muskulär uthållighet, uthållighetstester, hopp och vissa idrottsspecifika uppgifter. Den sammanvägda förbättringen i sprintprestation nådde inte statistisk signifikans. Studien kopplade högre taurindoser till större prestationseffekter, men det kan inte fastställa ingrediensens självständiga effekt.
Diego B. Souza och kollegor kombinerade resultaten från 34 studier publicerade mellan 1998 och 2015. De brasilianska och spanska forskarnas arbete publicerades i 2017 års volym av European Journal of Nutrition; den hade funnits online sedan oktober 2016. Forskningen undersökte akuta, kortvariga effekter av energidryckskonsumtion på fysisk prestation. [1]
Vad visade de 34 studierna?
Författarna sökte i PubMed, ISI Web of Knowledge och SPORTDiscus efter studier fram till december 2015. De använde en standardiserad effektstorlek, ES, för att göra resultat från olika tester jämförbara. Detta värde är inte en procentuell förbättring: det relaterar prestationsskillnaden till variationen i mätningarna. Den sammanvägda analysen gav följande resultat. [1]
| Prestationsmått | Effektstorlek (ES) | Statistiskt resultat |
|---|---|---|
| Muskelstyrka och muskulär uthållighet, sammanvägd kategori | 0.49 | Signifikant fördel; p < 0.001 |
| Uthållighetstester | 0.53 | Signifikant fördel; p < 0.001 |
| Hopprestation | 0.29 | Signifikant fördel; p = 0.01 |
| Idrottsspecifika uppgifter | 0.51 | Signifikant fördel; p < 0.001 |
| Sprintprestation | 0.14 | Inte signifikant; p = 0.06 |
Värdet för styrka och muskulär uthållighet är resultatet för en kombinerad kategori och bör därför inte tolkas som två separata uppskattningar. För sprintprestation var den positiva genomsnittliga skillnaden inte tillräckligt övertygande vid den vanliga statistiska gränsen. Det bevisar inte att varje enskild sprintuppgift är opåverkad, men de sammanvägda resultaten fastställer inte heller en säker sprintfördel. [1]
Varför väckte taurin uppmärksamhet?
Forskarna undersökte även om prestationseffektens storlek var kopplad till doserna av dryckernas ingredienser. I jämförelsen mellan studier var en högre taurindos förknippad med en större prestationseffekt (p = 0.04). Något sådant statistiskt signifikant samband hittades inte för koffeindosen (p = 0.21). [1]
Detta metaregressionssamband är inte likvärdigt med resultatet av ett försök som enbart ändrar taurinmängden medan varje annan ingrediens hålls konstant. Även produkter, deltagare och prestationstester skilde sig. Sambandet är därför ett resultat som motiverar fortsatta studier, inte bevis för en självständig taurineffekt. Det icke-signifikanta sambandet med koffeindos betyder inte heller att koffein är ineffektivt.
Ställningstagandet från International Society of Sports Nutrition (ISSN) 2023 anser att koffeinets och kolhydraternas roller i energidryckers prestationseffekter har starkast vetenskapligt stöd. Det rekommenderar mer forskning för att klarlägga eventuella ytterligare kombinerade fördelar av övriga ingredienser. De två dokumenten behandlar olika frågor och evidensunderlag. [2]
Vad gäller resultaten för?
Metaanalysen sammanfattar resultaten från flera försök men undanröjer inte metodbegränsningarna i den bakomliggande forskningen. Eftersom drycker, doser och tester skilde sig är medelresultatet inget löfte om att varje produkt ger samma fördel i varje idrott. Prestation efter akut konsumtion fastställer inte heller automatiskt långsiktiga träningsanpassningar eller hälsoeffekter.
Prestationseffekter och säkerhet är separata frågor. EFSA bedömer att enstaka koffeinintag på upp till 200 mg hos friska vuxna inte ger upphov till säkerhetsfarhågor; detta gäller alla koffeinkällor tillsammans. Slutsatsen om upp till 400 mg fördelat över dagen gäller friska vuxna som inte är gravida. Detta är referensvärden, inte doser rekommenderade för idrottsprestation. [3]
Metaanalysens författare uppgav inga intressekonflikter. artikeln från EFFD Idrottsvetenskaplig konsensus behandlar en senare fackbedömning av energidrycker och idrottsprestation.
Utgivare och redaktör: EFFD (ungerska energidrycksföreningen), en branschorganisation. Artikeln är en lättläst sammanfattning av externa vetenskapliga publikationer.
Källor
- Souza, D. B., Del Coso, J., Casonatto, J. och Polito, M. D. (2017): Acute effects of caffeine-containing energy drinks on physical performance: a systematic review and meta-analysis. European Journal of Nutrition, 56, 13–27. DOI: 10.1007/s00394-016-1331-9. Förlagssida och sammanfattning.
- Jagim, A. R. et al. (2023): International society of sports nutrition position stand: energy drinks and energy shots. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 20(1), 2171314. DOI: 10.1080/15502783.2023.2171314.
- EFSA:s NDA-panel (2015): Scientific Opinion on the safety of caffeine. EFSA Journal, 13(5), 4102. DOI: 10.2903/j.efsa.2015.4102. EFSA-sammanfattning.
EFFD:s originalartikel · Engelsk redaktionell översättning av EFFD.
